Förlossningsberättelse

Hejsan svejsan.
Tänkte jag skulle skriva av mig lite om hur min förlossning med Elsa va så för er som är intresserade kan ju förtsätta läsa.

Vaknade natten till tisdag 21/2 vid 2 tiden av att jag hade ont i ryggen, vänder mig om och då går vattnet iaf tror jag det.
Går upp på toa sen säger jag till Fredrik som ligger och stensover.
Ringer förlossningen och jag får en tid hos spec på morgonen vid 11 tiden för att värkarna hade avtagit då "vattnet" gick.
Kom in till spec och gjorde en kurva, allt såg bra ut men inga direkta värkar. Fick göra en gyn undersökning för att se om det va vattnet som hade gått vilket det inte va utan bara väldigt tunna flytningar.
Hmm jag som va så säker! Så vi åkte hem igen och så va det bara att vänta. Det va ju iaf påG.
Låg och vilade på eftermiddagen och när jag vänder mig om så är jag helt säker på att vattnet har gått då va kl 15. Hela bindan är dyngsur och värkarna börjar tillta lite. Fredriks mamma kom hit på fika och värkarna kommer och går oregelbunndet. När Marita åkt hem så ringer jag förlossningen och säger att jag tror att vattnet har gått och att jag är mer säker denna gången.  Vi åker upp vid 19 tiden och får göra en kurva och då har jag regelbundna värkar vad 10e min ungefär så det går sakta men säkert framåt. Efter kurvan vill dom kolla så att vattnet verkligen har gått så det är bara upp och gå men det händer ingenting så läkaren ska kolla men hon va upptagen så vi får sitta och vänta i tvrummet. Satt väl där ca 40 min och vid 21.30 känner jag att nu kommer det vatten!!! Ställer mig upp och det säger SPLASH!!! Det forsar ner vatten längst benen och byxorna blir dygnsura!
Fredrik springer och säger till att vattnet nu helt säkert har gått.
Tar lite tid innan BM kommer men hon är iaf jättegullig, vi kommer in på rummet och nu är värkarna ganska onda så hon slänger på lustgasen, Fredrik springer och flyttar bilen och tar med väskan. När han kommer in är jag go och glad.
Det visar sig att jag bara är öppen lite mer en 1 cm men hon får det till 2 och efter det tar värkarna fart!
Försöker vara uppe och gå så mkt jag kan men efter ett tag går det inte mer. Ligger endast i ryggläge i sängen och pinas och skriker om ryggbedövningen. Men det har varit för många snitt så läkaren är ganska så upptagen så jag får vänligen vänta men allt va förberett. Vid denna tidpungt är jag endast öppen 4 cm. Värkarna blir bara starkare och starkare och jag fortsätter suga i mig lustgas som inte hjälper speciellt mkt så vi ringer på klockan igen. Då får jag förslaget på en annan bedövning (PCB) som jag självklart tackar ja till.
Läkaren är snabbt på plats och ska känna om jag öppnat mig något mer och det är mer än 4 säger hon. 
Hon börjar bedöva och den bedövningen och värkar ihop va ingen bra plan! Jag skriver så mkt att jag krystar och läkaren säger Ojoj nu föder hon!!! Det blir panik och stressat och jag är så hög på lustgas att jag knappt fattar nåt. Ögonen går i kors och det tjuter i öronen som efter en kväll på krogen. Efter ca 5 minuter är hon född! Våran andra fina lilla dotter kl 01:43 3430 gram och 50 cm lång. Fick sy några stygn men inte värre än förra gången då dom klippte.
Får lite egentid men lillfisen och vi bara myser, Fredrik slänger sig i sängen och stensomna efter att vi har ätitr medans jag sitter uppe i fåtöljen och tittar på våran fina lilla tjej som sover gott. Nja dom mackorna är inte så goa som alla sägen, å apelsin juicen är ju katastofäcklig. Men men inte så mkt att göra åt.
Massa kort blir det på sovande bebis blev det:)
Efter 6 timmar fick vi äntligen komma upp till BB hotellet. Vi fick tydligen det finaste rummet, 40" platt tv på väggen, höj och sänkbara sängar, ja ett ricktigt lyxrum om man jämför med det vi hade med Maja.
Fräscht och fint!
Uppe på BB hände inte så mkt, med mys. Hon ville inte bajsa heller så hon låg och gnydde lite, men sen kom det KABOM!
Amningen funkade mkt bättre denna gången, man visste ju hur man skulle göra så det va inga problem.
Hon gick ner till 3310g så det va inte alls farligt.
Det 23/2 åkte vi hem till storasyster som va väldigt nyfiken.
Så nu har ni fått en snabbgenomgång hur detta gick till. Efter ca 6 månader... Men bättre sent än aldrig.
 
 
Trackback
RSS 2.0