Sitter och kollar på Maja när hon leker på golvet. Hon är så fin, söt, vacker, mysig, bäst, rolig ja hon är helt underbar!
Det finns ingen som gör mig så lycklig som hon, jo hennes pappa mä såklart men nu ska detta inlägget handla om bara Maja.
Hon är vårat barn ingen annans!

Från första början

Vi skyddade oss till och från vilket är jäkla dumt om man inte vill ha barn men vi sa att blir de så blir de :/
ca:2 dagar efter så blev de.
Första symtomen var en jäkla halsbränna som vägrade att ge sig men jag hade inte en tanke på att de va barn så tänkte inte mer på de.
Sen en kväll mådde jag fruktansvärt illa och hade as ont i brösten. Hm tänkte jag.
Gjorde ett gravtest morgonen efter, Fredrik hade hunnit åka till jobbet.
Han knappt stoppa ner stickan innan den visade 2 streck. Så de va inget att tveka på vi väntade barn.
Satt å väntade på att Fredrik skulle komma in på msn så han kunde ringa hem.
Han blev väl inte jätte förvånad men glad. Jag var överlycklig.
Efter att ha pratat me Fredrik ringde jag Madde och berättade.
storrökare som jag var så firade jag mä en cigg sen va de slut med den skiten.
Jaha då va man gravid då! Ringde BM och fick första tiden.
Veckorna gick och man ville bara komma förbi vecka 12.
Jag va väldigt orolig för missfall. Kommer ihåg när jag fick ont i magen för första gången, det va på jobbet och då fick jag en mensvärkliknade känsla och blev direkt orolig. Jobbade med mina bästa jobbarkompisar så berättade att jag fick ont i magen och började as lipa! Fia började googla och sa att de var att livmodern drar ihop sig.
Ringde mamma och sjukvårdsupplysningen men de va ingen fara men gud man blir verkligen orolig för minsta lilla. 
Sen när man hade kommit över vecka 12 blev man väldigt lättad men man hade ändå tanken i bakhuvudet speciellt när jag jobbade med de ja gjorde. Gravtutvecklingstörda och det innebär tunga lyft. 
Men jag skötte mig bra och tänkte alltid på vilkett sätt som va bäst. 

Jag jobbade på till 24 juli sen gick ja på semester 3 veckor sen havandeskapspenning!
det va as skönt att gå hemma. Rände massa på stan med kompisar, shoppade och bara njöt av det lilla barnet i magen.
Jag hade nog drömgraviditeten tror jag, mådde bara lite illa dom första veckorna och sen halsbränna den sista månaden annars var allt helt perfekt! Jag trodde att det skulle vara jätte jobbigt och trodde jag skulle bli jätte stor men icke. samlade inte på mig något vatten så gick bara upp 10 kg! väldigt skönt.
Något jag älskade med att vara gravid var när alla ville känna på magen, jag tyckte de va så mysigt.
sen också när man kände hur den lilla krabaten rörde sig. Jag längtar efter den känslan.
Bebis var beräknad till 18 sep och man stirrar sig verkligen blind på de jäkla datumet! det är de värsta man kan göra för med första barnet går man ofta över.
Jag gick över 11 dagar och de va döden kan ja lova. När ja hade gått ca:8 dagar över började jag undra om de verkligen fanns något barn i magen. För det hände lixom ingenting! Inga förvärkar nä ingenting. 
Ja provade att putsafönstrena, baka bullar, sex, springa i trappor, städa. Ja mkt grejer men inget hjälpte. 
men så gick ja på symässan med mamma, tungt va de å alla glodde vilket folk har gjort ända sen det började synas och det är väldigt irriterande, Fan har folk aldrig sett en gravid kvinna förut eller!?
Slutade efter ett tag att titta på vad folk tittade på. 
tillbaka till sy mässan, Det va en söndag, vi gick där nån timme och kikade på alla tyger sen skulle vi åka hem. 
Satte oss i bilen och mina fingrar svullnade upp som satan på högerhanden. Hm
Sen söndanatten började första värkarna! De gjorde inte jätte ont utan kändes som mensvärk ungefär. 
Väckte Fredrik och berättade sen somnade vi om. 
På morgonen hade jag fortfarande värkar ca 4 min imellan så Fredrik ringde upp. 
Vi åkte upp runt 8 tiden men va bara öppen 1 cm så fick åka hem. 
Värkarna blev bara värre och värre så vid 3 tiden åkte vi upp igen men va fortfarande bara öppen 1 cm och fick åka hem. 
vid 21 gjorde de så ont att jag inte visst vart ja skulle ta vägen och då va de nog ca 3 min mellan värkarna.
Åkte upp men va fortfarande bara öppen 1 cm. Fick morfinspruta för att kunna sova men den hjälpte ju inte.
Så efter en timma ringde jag på klockan å frågade om den inte skulle ha börjat värka nu vilket den då skulle ha gjort. Dom undersökte och då va ja öppen 4 cm.
Bestämde att ja skulle ha ryggbedövning och de va inget snack om saken utan de va bara in på förlossningsrummet. Fick lustgas Haha de va kul. vilken jäkla fylla! 
Ryggbedövningen kändes knappt och de va verkligen min räddning! Jag hade inte klarat de utan den. 
Sen skulle man då försöka på ner och ut bebisen å man hade ju inte en lugn stund upp å ner hit å dit. vill du sitta på bollen, vill du ligga på sidan. stå upp på knä i sängen, gå runt lite, ligga på rygg. Ja man fick inte ligga eller stå på ett sätt för länge, nä man fick inte bli för bekväm!.
Tiden gick och jag hade bestämt mig för att ungen skulle ut innan kl 07.00 för att jag skulle slippa byta barnmorska läkare mm. så de va bara att kämpa på! 
Men klockan blev 07.00 och ingen bebis syntes till så dom han sluta. 
det kom nya människor somjag inte alls gillade lika mkt men de fick ju gå ändå.
jag va helt slut efter allt krystande och hennes hjärtljud sjönk så nu skulle de gå fort!
Klipp mä saxen sen va de bara för en barnmorska att hänga på magen för ut skulle hon fort fort! och ut kom hon väldigt fort!
Ingen va vad det blev för kön så fick fråga 2 ggr och då sa en de blev en flicka. VA!!!!!?????
Vi som helatiden trodde att de va en pojk.  
09-09-29 kl 07.34 föddes det efterlängtade lilla barnet, våran Maja.
Hon var helt prefekt! och vägde 3320g och 51 cm lång.
Tårar forsade ner för våra kinder av lycka, vi är världens lyckligaste!
Absolut den värsta och bästa dagen i mitt liv.
Att först gå och bära på ett barn i 9 månader är en sån häftig upplevelse och sen föda de är ännu häftigare!

BB
På bb blev man bara förvirrad! Jag fick inte till de riktigt med ammningen i början eller maja öppnade inge munnen tillräckligt så behövde endel hjälp.
Men den hjälpen va ju vädelös! Alla sa ju olika. Du ska göra si å så. sen när man gjorde de å en annan person så så NEj så ska du inte göra. Nähä! och de gjorde att maja gick ner nästan 10%.Sista dagen träffade vi en jätte bra undersköterska. Hon visade ett bra och änkelt sätt som funkade kanon för både mig och Maja.
maja gick upp i vikt efter de så vi åkte hem. Fick komma tillbaka dag enfter för dom sista proverna och vägning och hon hade gått upp. inte mkt men 15 gram tror ja de va.
Första dagarna hemma va jätte jobbiga! Maja grät, jag grät. fy ska de va såhär!? 
Men de blev bättre. och jag trivdes med att vara mamma.
Maja är jätte snäll och nöjd med livet! En busig tjej som är överallt och hittar på massa bus.


Nu har ni fått veta hur min graviditet och förlossning va ca 8 månader senare:D men har inte haft tid att skriva tidigare.

Nu ska ja äta lite frukost sen ska nog ja å Maja bada. 
Ha en bra dag! Oj det är ju Fredag!!!!
Ha en bra Fredag och helg.

Puss&Fredagsmys från oss